Det geopolitiska paradigmskiftet och höstens utmaningar

Oavsett vilken regering som tillträder talar många faktorer för att det blir en stormig tid nästa regering har att styra Sverige rätt i. Sex månader in i kriget i Ukraina och konturerna av det geopolitiska paradigmskifte den ryska invasionen innebar är allt tydligare också inom områden bortom säkerhetspolitiken: Höga energipriser, höga livsmedelspriser, hög inflation och en stundande lågkonjunktur.

Låt oss börja med geopolitiken.

Under år har man talat om systemrivalitet – mellan stater som förespråkar demokrati, öppenhet och en internationell rättsordning och de som representerar ett auktoritärt system med inre repression och yttre aggression, där den starkes rätt härskar.

Nu har rivaliteten övergått i öppen militär konflikt.

När Ryssland invaderade Ukraina räknade inledningsvis Kreml med en snabb seger. Genom att ta kontrollen över Kyiv och byta ut regeringen mot en Kremlvänlig trodde Moskva att man skulle kunna ta landet på ett par dagar eller i alla fall några veckor.

I stället mötte den ryska förbanden ett hårt motstånd, en formidabel försvarsvilja bland ukrainarna och ett ledarskap vars förmåga kommunicera och bygga stöd för sin sak har väckt beundran långt utanför landets gränser.

Var vi står sex månader in i kriget vet vi alla. Väst har enats om ett omfattande stöd till Ukraina liksom om hårda sanktioner mot Ryssland. Ett besinningslöst våld och en ofattbar förödelse breder ut sig, och miljontals ukrainska kvinnor och barn är på flykt.

Med kriget har Ryssland kört den internationella regelbaserade världsordning som byggts upp under efterkrigstiden i sank.

Det är också delvis därför det är svårt att se några utsikter för fred i Ukraina ens på medellång sikt. Ryssland hedrar inte ingångna avtal. Och varje uppgörelse som på något sätt skulle ”ge” Ryssland något vore att belöna och sanktionera både invasionskrig och de krigsbrott som nu så uppenbarligen satts i system av ryska trupper.

Kriget har därför ritat om den geopolitiska kartan. Det finns ingen väg tillbaka. Vad politiker och beslutsfattare har att göra runt om i Europa är att ur detta försöka lägga bästa möjliga kurs för en ny era, ut på okända vatten.

Även om den militära konflikten än så länge håller sig inom Ukrainas gränser – om det förblir så vet vi ingalunda – påverkar den oss konkret på många sätt.

Vilket för oss över till ekonomin – såväl den globala som den svenska.

Kriget har eldat på en redan hög global inflation, orsakad av en rad faktorer som pandemi-erans stora stimulanspaket och rubbade globala leveranskedjor.

Den har också lett till en akut medvetenhet om kontinentens beroende av billig rysk gas och olja, där Tysklands konsumenter och industri står för en stor del. Också den eran har fått ett abrupt slut, då Europa försöker snabbt nu söker vägar att ställa om för att fasa ut rysk energi, med höjda energipriser som en konsekvens. En inbromsning i tysk ekonomi betyder i regel en inbromsning i hela eurozonens, då den tyska ekonomin länge varit dess motor.

Höjda energipriser driver upp inflationen i så gott som alla sektorer, då nästa alla är beroende av energi för produktion och transporter av sina varor och tjänster.

Även det faktum att Ukraina är en gigantisk spannmålsleverantör till stora delar av världen, en export som nu radikalt minskat, driver på prishöjningen på mat. Dels har landet svårt att få ut sina varor från sina hamnar på grund av rysk ockupation av flera hamnstäder och militär aktivitet i och kring den viktiga hamnen i Odessa, dels har kriget minskat möjligheterna för de ukrainska bönderna att bruka sina jordar. Samtidigt har torka och extremväder på annat håll gjort att vi i år har globalt minskade skördar också på annat håll.

Sanktioner mot Ryssland och Belarus – tidigare stora exportörer av konstgödsel – driver också på kostnaderna för jordbruket, som nu konkurrerar om gödsel från annat håll.

Resultatet är globalt höjda matpriser både på grund av det minskade utbudet och på grund av de ökade produktionskostnaderna.

Instabilitet och oro är, kort sagt, här för att stanna. Lågkonjunktur om inte recession väntar och med det, ett brutalt uppvaknande till nya ekonomiska realiteter för många företag och hushåll efter ett decennium av extremt låga räntor och en historiskt stark konjunktur (pandemin till trots).

Hur ser Dina och Ditt företagsbehov ut i tider som dessa? Var är era sårbarheter som störst? Var öppnar sig nya möjligheter?

Vi på SRS Security kan ge er stöd i att genomföra en säkerhetsanalys, er säkerhetsskyddsplan eller de konkreta åtgärder som följer av planen. Välkomna att kontakta SRS för att ta reda på hur vi kan ge stöd för er säkerhetskänsliga verksamhet framåt.