Hur gör man en bakgrundskontroll vid anställning?
Resultatet av en bakgrundskontroll vid anställning är att arbetsgivaren får en bekräftelse på att det inte finns några identifierbara riskindikatorer hos en kandidat. Dessa riskindikatorer kallas också för röda flaggor. I de fall där man identifierar en röd flagga är resultatet istället att arbetsgivaren får faktisk kunskap om en omständighet som exponerar arbetsgivaren för risk och därmed möjligheten att följa upp denna med kandidaten innan anställning. En röd flagga är alltså information som på något sätt bör följas upp, antingen genom samtal med kandidaten, referenstagning eller inhämtande av kompletterande dokumentation. Ibland är den röda flaggan dock av så allvarlig karaktär att arbetsgivaren väljer att inte gå vidare med kandidaten.
Vilka informationspunkter som undersöks i en bakgrundskontroll beror på vilken typ av tjänst kandidaten är aktuell för, men vanligtvis innefattar de minst ID-verifiering, kontroll i domstolsregister och negativ ekonomisk information som betalningsanmärkningar och skuldsaldo. Verifiering av CV och negativ media är också vanliga kontrollpunkter.
- Vid rekrytering av ledande befattningshavare (såsom styrelsemedlemmar och VD) kan negativ media, intressekonflikter och bolagskopplingar vara intressant i en lämplighetsbedömning.
- Vid rekrytering till positioner med ekonomiansvar är till exempel ekonomisk brottslighet, konkurser eller skulder till Kronofogdemyndigheten sådant som påverkar arbetsgivarens lämplighetsbedömning.
- Vid rekrytering av legitimerad personal, inom t.ex. vårdsektorn, är indragen licens, tillsynsärenden som lett till disciplinpåföljd och vissa typer av vålds- eller tillgreppsbrott istället relevant information