Sabotagehotet mot kritisk infrastruktur
Läs vår säkerhetsskyddsexpert Martin Waern kommentera på SvD artikel Läckan på Nord Stream: Gasen flödar ut konstant | SvD
De misstänkta sabotagen på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 aktualiserar att antagonistiska hot mot kritisk infrastruktur förekommer. Denna gång var det inte i Sverige, men det kan inte uteslutas att svenska intressen ändå berörs. Händelsen tydliggör att det finns aktörer som har förmåga och intention att genomföra avancerade operationer för att åstadkomma denna form av skada. Hotet är inte nytt och sabotagehotet har påtalats i flera år i bl.a. årsrapporter från Säpo, Must och FRA. En del av skyddsmekanismerna mot denna form av antagonistiska hot finns i säkerhetsskyddslagstiftningen, vilken är tillämplig på säkerhetskänslig verksamhet.
Kritisk infrastruktur inom t.ex. energi- och telekomsektorerna utgör i många fall säkerhetskänslig verksamhet genom att angrepp mot dessa funktioner kan medföra en skada för Sverige på nationell nivå. För en hotaktör som i något skede vill skada Sverige kan det vara ett effektivt sätt att minska vår motståndskraft genom att beröva oss livsviktig funktionalitet som t.ex. el, vatten, fjärrvärme samt it- och telekommunikation. I säkerhetsskyddslagstiftningen finns kravet på verksamhetsutövare att genomföra en säkerhetsskyddsanalys och att utifrån denna vidta säkerhetsskyddsåtgärder som syftar till att undanröja, eller åtminstone minska, möjligheterna för en aktör att genomföra antagonistiska handlingar mot den säkerhetskänsliga verksamheten.
Att skydda infrastruktur kan vara utmanande. Anläggningar och ledningar är ofta spridda över ett stort geografiskt område och att etablera ett tillräckligt fysiskt skydd över ytan är ofta omöjligt. Här kan skyddsåtgärder i stället vidtas för att åstadkomma redundans och kontinuitet i den funktionalitet som infrastrukturen har. Det kan åstadkommas på olika sätt – genom dubblering av nät-, rör- och kabeldragning, nyttjande av andra aktörers resurser, en reparations- och servicefunktion med hög beredskap för att åtgärda skador eller att etablera reservsystem som snabbt kan göras operativa. Säkerhetsskydd kan vara kostsamt och därför finns det goda skäl att hitta säkerhetsskyddsåtgärder som är kostnadseffektiva.
Säkerhetsskyddsanalysen ska enligt lagstiftningen uppdateras vartannat år eller när det finns behov. En förändrad hotbild och ett accentuerat säkerhetspolitiskt läge kan vara ett incitament att se över sin säkerhetsskyddsanalys och kanske även att öva på de åtgärder som redan har identifierats i säkerhetsskyddsplanen. Med detta allvarliga men konkreta exempel som grund kan kanske nya kreativa lösningar växa fram, vilket kan öka vår motståndskraft och resiliens.
